tisdag 26 januari 2016

DEMONSTRATION MOT OANSVARIGA KINNARPS INTERIORS FARLIGA KONTORSSTOL I NORRKÖPING 26 JANUARI VID 14-TIDEN

  
Den 26 januari så demonstrerar jag igen utanför Kinnarps återförsäljares kontor i Norrköping, Koppargatan 24 och kommer så att göra fram till den dag koncernledningen för Kinnarps AB slutar lyssna på dåliga rådgivare (Länsförsäkringar Skaraborg och advokat från Gärde Wesslau) och börjar ta ansvar för konsekvenserna av en felkonstruerad produkt och som skadat mig och därtill använda sunda förnuftet.
 
Tuta gärna om du har vägen förbi eller stanna och tala med mig/fråga mig om du undrar över något.
 
 

 
 


Varför demonstration?
 
Nedan ser du anledningar till demonstrationen, det finns ytterligare anledningar. 
 
Den stora okunnigheten bland politiker i landsting i Sverige om det ansvar man har för arbetsmiljön.
 
Ungefär 2000 politiker (inkl riksdagsmän/kvinnor) har fått brev om det faktum att arbetsmiljö inte är en prioriterad fråga, samtidigt som arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar ökar. Det finns ett stort "mörkertal" av inte inrapporterade arbetsskador på grund av dåliga/dåligt skötta avvikelsehanteringssystem.
 
Hur många har svarat på ett kunnigt sätt?      Max 10 stycken!
 
Varför är det så?
  • Man förstår inte vilket ansvar man har som styrande politiker i landsting
  • Man kan inte arbetsmiljölagstiftningen
  • Man anser/tror att det är någon annan som är ytterst ansvarig för efterlevnaden av lagstiftning även i de organisationer som är politikerstyrda
  • Man har delegerat bort ansvaret för arbetsmiljön och därmed anser man att man är ansvarsbefriad
  • Man anser sig inte ha några arbetsmiljöproblem
  • Man följer inte upp rapporteringar från t ex avvikelsehanteringssystem, 
  • Dålig eller obefintlig dialog med fackföreningar som oftast är de som kan arbetsmiljö- lagstiftningen bäst
  • osv osv

En tredje anledning till demonstrationen är direkt personlig i och med att Kinnarps felkonstruerat en kontorsstol och den har gett mig personskador för livet.
 
Kinnarps gömmer sig bakom Länsförsäkringar Skaraborg. Detta försäkringsbolag har Kinnarps som stor kund och de tar på sig rollen som den som skall ge avslag på alla typer av ekonomiska krav som jag har och Länsförsäkringar i sin tur "köper" ett antal läkares åsikter och vips har man den s k medicinskt grundande underlaget för avslag. Länsförsäkringar och Kinnarps kan då två sina händer och beklagande säga att "Trist, men du har inte skadat dig på vår produkt, så någon ersättning kan det inte bli fråga om och skulle det ändå vara så att du skadat dig så skulle du haft en läketid på tre veckor". Kinnarps representant Rolf Johansson bad mig skicka in mina ekonomiska anspråk i början av år 2015. Jag gjorde det och därefter talar han inte till mig, utan hänvisar till företagets advokat och hur han agerar kan ni läsa här (länk).
 
Här kan du läsa skrivna uttalande från arbetskamrater och ledningen i landstinget Sörmland, där de som känner mig sedan flera åt tillbaka uttalar sitt stöd för mig (länk) och som får Länsförsäkringar Skaraborg, derasd "förtroendeläkare" och Kinnarps framstå som lögnare eller åtminstone som hycklare.
 

 
En fjärde anledning är att Kinnarps kunde förhindrat olyckan om man varnat för sina felkonstruerade stolar. Företaget kände till ett identiskt stolshaveri sju månader (12 mars 2010) innan mitt stolshaveri (12 oktober 2010) på en annan enhet inom Landstinget Sörmland. Men Kinnarps struntade i att varna! 
 
Det här är personligen mycket jobbigt och plågsamt att ta in. En varning från Kinnarps och mitt liv hade varit ett liv värt att leva, men det struntade man i.
 

En femte anledning har tillkommit för några månader sedan och det är att Kinnarps blockerar mig på Twitter. Jag trodde inte företaget, som leds av Per-Arne Andersson, skulle sjunka så lågt, att först skada mig för livet och sedan försöka tysta min röst. Om du också tycker som jag att blockering på Twitter är ett otyg så meddela Kinnarps detta på @KinnarpsGroup
 
 
 
 
Så här inleder Kvalitetschef Tomas Ekström ett inlägg på Kinnarps hemsida:
 
EN KEDJA AV ANSVAR, EN KEDJA ATT LITA PÅ
 
Vore jag inte skadad av deras produkt så skulle jag nog kunna se en viss humor i hans artikel. Läs mer här på länken till artikeln (länk).
 
Dålig arbetsmiljö och dålig produktsäkerhet finns överallt i din omgivning och arbetsskadan vilar över alla som ett dolt hot, ett hot som lagstiftarna inte bryr sig om att förebygga!
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

torsdag 14 januari 2016

06 Dagbok från Helvetet juli 2015 Tack för det Helvetet @KinnarpsGroup och @LstSormland





 
 
Mail till huvudkontoret: info@kinnarpsinterior.se
 

 
Så här ser sambandet ut.
 
Kinnarps skadar mig med sin felkonstruerade stol och med landstinget Sörmlands benägna bistånd med uselt arbetsmiljöarbete
 
leder till
 
Skador som omöjliggör för mig att motionera.
 
leder till
 
Högt blodtryck som inte behandlas i tid.
 
leder till
 
Sprängt blodkärl i vänster öga och nedsatt syn.
 
leder till
 
Operation under ohygieniska förhållanden på Ögonkliniken i Norrköping med stafylokockinfektion som följd
 
leder till
 
Ännu sämre syn och mer eller mindre konstant värk
 
leder till
 
Förhöjt tryck i ögat och risk för total synförlust.

 
 
 
 
Så här ser ett nyopererat knä ut, tack så jäv.. mycket för detta Kinnarps AB och landstinget Sörmland
 
 
 
 
 
Och så här ser en nyopererad axel ut! Tack än en gång för detta helvete, Kinnarp AB och landstinget Sörmland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så här ser en skadad nackkotpelare ut.
 
 
 
 
 
Så här ser Kinnarps felkonstruerade stol ut efter kraschen som skadade mig för livet
 
 
 
 
1 juli 2015

Natten var hyfsad, jag var nog vaken bara fyra fem gånger.

Morgonen var strålande av solsken och värme, men jag har svårt att glädjas och det beror på många saker, men de har alla det gemensamt att det har med stolskraschen 12 oktober 2010 att göra och inte blir det bättre av att det där jäv.. Länsförsäkringar Skaraborg skickade mig ett brev med material till en överprövning, lite grann som ”Moskvaprocesserna” på 30-talet med det undantaget att här är åklagarna okända och jag försvarslös. Det är den s k Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd som i den låtsade rättssäkerhetens namn skall fälla sitt utslag. Cykelstölder och vattenskador kan de nog hantera men inte personskador där de riskerar få betala, där är de fullkomligt hänsynslösa. Är det någon av er läsare som tror man kan få rätt mot denna ansiktslösa nämnd? Trodde väl inte det heller, men visst jag kan spela med, men tilltron till allt vad försäkringsbolag heter den försvann ner i toalettstolen för länge sedan. Ja, jag vet att det är en oanständig jämförelse jag gör med de som förlorade livet efter att de åtminstone öga mot öga fick se de som anklagade dem och de kunde yttra sig. Vi som är arbetsskadade har blivit av med vårt livsinnehåll för att först arbetsgivaren landstinget Sörmland slarvar tillsammans med Kinnarps och sedan fullföljer försäkringsbolagen med att döda livsinnehållet i lång utdragen nermalningsprocess som sträcker sig över flera år och där man kastas mellan hopp och förtvivlan om att rättvisa skall uppnås.

Det blev en varm demonstration, mycket varm, men jag höll mig kall inombords bara med tanken på vad skylten ”Kinnarps Interior” som hänger framför mig på 40 meters avstånd, representerar för mig; farliga produkter, oansvarig ledning i Kinnarps, bristande moral och etik och säkert mycket mer som jag inte orkar rabbla upp här.

Människor i bilar som åker förbi är lika vänliga som tidigare, de hejar, vinkar, gör tummen upp och tutar.

Jag funderar på hur jag skall kunna utveckla demonstrationen och jag har under eftermiddagen kommit på ett par saker till.

Min fru hämtade mig just innan jag höll på tuppa av och när jag kom hem så drack jag säkert en liter vatten tillsammans med smärtstillande.

2 juli 2015

Fy så varmt det var idag under demonstrationen, säkert minst 35 grader. Det var så varmt att limmet löstes upp, det lim som skulle hålla skylten uppe.

Därför var det skönt att de från Kinnarps filial kom ut och bjöd på kallt vatten!

Gick ni på det?

Inte kom de ut med vatten, Kinnarps har ju centralt betalt 2 212 kronor för hittills nästan fem års ständig värk, förlust av det som gör livet värt att leva och två operationer och det är mer än nog för dem. 

Läs mer om vad deras kvalitetschef, jo de har en sådan, säger: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/det-ar-jatteolyckligt

3 juli 2015

Vi åkte tidigt till Östansjö med även förbi Katrineholm och hämtade mamma. Efter ett stopp vid Lithells där vi hittade en del god mat, så anlände vi till Tystingegatan vi 10-tiden. Det blev en varm dag, mycket varm dag. Jag gjorde ett försök att köra trädgårdstraktorn en stund, det skulle jag aldrig gjort för natten och lördagen blev ett helvete. Vi fick åka in till Marieberg och köpa grästrimmer för allt var övervuxet av ogräs. Margareta körde den en stund varje dag så det värsta, i princip allt togs bort.

4 juli 2015

En fruktansvärd natt av smärta i rygg, nacke och axel, resten av dagen fick jag sitta/ligga still och arbetet genomfördes av mamma och Margareta.  Det blev en lika varm dag som igår.

5 juli 2015
Natten var något lite jävla bättre än föregående natt och dagen likaså och allt arbete gjordes av mamma och Margareta idag med, det är så jävla deprimerande som det kan vara. Det är tur att jag inte har Kinnarps ansvariga i närheten av mig när det är som värst, jag känner ett sådant hat mot dem som jag aldrig känt tidigare och det är ingen trevlig känsla.

6 juli 2015

Margareta skjutsar mig till demonstrationen på förmiddagen. Det är gråmulet och det kommer en del regn, men det gör mig inget för jag har så jävla ont i rygg, nacke och axel/arm så regnet distraherar mig bara.

Bilister åker förbi och vinkar och ser glada ut, det känns bra. Jag ser många stanna till och läsa på skylten och sedan återspeglar det sig i besöksstatistiken på bloggen, antalet besökare där ökar stadigt.

Hustrun hämtade mig och när jag kom hem så tog det ett par, tre timmar att återhämta mig.

7 juli 2015

Det blev ingen demonstration idag, i stället var jag på ögonoperation. Jag skall få en spruta i vänster ögat som skall motverka den blödning jag fick i ögat i mars.

Jag är hemma nu och jag har tagit på mig ögonlappen för jag är så in i helvete irriterad i ögat där jag fick sprutan. Det blev inte den första föreslagna operationen där man skulle spruta in medel i blodet och sedan värma med laser på blodkärlet som gått sönder och sedan skulle det ”vulka” kärlet som en trasig cykelslang, ungefär. Det blev i stället en spruta till med något medel (avastin?) i ögat.

Nu är det kväll och det skaver i ögat, men det svider inte så mycket, men jag har jätteproblem med rygg och nacke efter att jag låg i operationsstolen. Jag trodde inte det skulle påverka för jag tyckte jag låg bra, men så var det tydligen inte.

8 juli 2015

Har det blivit något bättre i ögat, tja, svårt att säga det är så grått och mulet och det regnar så jag ser dåligt av bara det. Jag får nog vänta några dagar innan resultatet visar sig. Jag kan bara hoppas.

Jag skall försöka demonstrera utanför Kinnarps idag om ögat och nacken medger det.

9 juli 2015

På eftermiddagen vid 14-tiden så slog värken till i ögat och jag fick rådet att snarast åka till US i Linköping. Där konstaterade de att jag fått en inflammation/infektion i ögat och att jag skulle opereras av läkare SMF, vilket gjordes framåt 23-tiden. 
Det var ytterst ytterst smärtsamt och obehagligt, det man gjorde var att ta prover i ögat och att ge flera injektioner av antibiotika. Tog det två minuter eller entimma, jag vet inte. Det kändes som en evighet och särskilt när man inte får röra huvudet en millimeter. Det jag vet med säkerhet det är att regnbågen exploderade.

10 - 14 juli 2015

Smärtan i ögat avtog natten efter operationen. Jag fick reda på att det var en staflokockinfektion. Jag ser knappt något på ögat och jag skall hålla mig på mitt rum och separata toalett för risken att smitta andra är överhängande. Behandlas av läkarna SMF, AF, JJ, SA. 
Infektionen avtog för varje dag och ansågs vara borta 14 juli och jag skrevs ut och Christian hämtade mig. Det här är mycket knäckande att tappa synen ännu mer. Inflammationen och det läckande blodkärlet består och skall behandlas när inflammationen är över. Personalen var ytterst kompetenta och trevliga på avdelning 14 där jag låg. Servicen och omvårdnaden var oklanderlig. Man hinner tänka mycket när man sitter på rummet halvblind. Margareta och barnbarnen var och hälsade på och det lättade upp. När jag låg här så ligger Ms pappa B på Vrinnevi och är mycket, mycket mer sjuk. Ja, kanske döende. Margareta och jag hälsade på honom förra veckan och han var mycket sjuk och tycktes ha krympt.

15 juli 2015

Skönt vara hemma. Filip hälsade på, han viggade O’boy och bullar och vi samtalade om Grekland bl a.

Hoppas jag blir så bra så jag kan åka med Filip dit.

17 juli 2015

Återbesök Ögoncentralen Kungsgatan hos läkare SS.


22 juli 2015

Jag blir skjutsad till Ögonkliniken på Kungsgatan för en uppföljning och kontroll av ögat, jag medicineras kraftigt med tre sorters antibiotika i ögat flera gånger om dagen. Det är ytterst jobbigt och smärtsamt och jag kan inte läsa och för den som känner mig vet vad det innebär för mig.

När jag kommer upp till Ögonkliniken så anmäler jag mig och sätter mig vänta på min tur och den väntan blir inte lång, det brukar den inte vara här på kliniken. 
Det är en för mig ny kvinnlig läkare LC som hämtar mig och i vanlig ordning, som man blivit uppfostrad så sträcker jag fram handen för att hälsa och min hand möter ingen hand från läkaren utan jag får ett snäsigt ”Här på kliniken så tar vi inte i hand”. Först trodde jag att det var någon religiös grej att inte ta män i handen, (I efterhand fick jag veta att hon heter LC) eftersom jag på hennes brytning inte kunde uteslut något muslimskt. Jag ilsknade till mot det dåliga uppförandet, det är första gången som jag noterat det på Ögonklinikerna i Norrköping och Linköping, särskilt när nästa mening kom från läkaren ”Det står på skylten vid ingången”. ”Jaha” sade jag ”att jag inte såg skylten kan ju bero på att jag som de flesta som går hit ser dåligt. Då säger hon ”Det är infektionsrisken som gör att vi inte skall ta i hand och hälsa”. ”Det är bra” säger jag ”men det hindrade ju inte er på kliniken att injicera stafylokocker i mitt öga likväl”. 
Ja vet, jag var sur och kunde varit lite lenare i truten, men jag hade inte någon bra dag, för jag hade ont i ögat, nacken, axeln och ländrygg och så såg jag så dåligt och hade redan snubblat nere vid hissen där det låg byggmaterial som jag inte såg och som nästan slog mig till golvet. Jag har mycket svårt för vårdpersonal och då särskilt läkare som inte lärt sig uppträda hyfsat. Det är den erfarenheten jag fått med mig från tiden som ansvarig för Patientnämnden i Sörmland. Bemötandeproblematiken är ett stort, mycket stort problem inom sjukvården.

Resten av mötet förlöpte friktionsfritt om än något stelt och pressat.

25 juli 2015

Jag somnade sent på grund av värk i vanlig ordning, det är nacke och axel som är värst på natten. Det blev nog bara fyra timmars sömn i natt, en tima i taget.

Nu är klockan tio på förmiddagen och jag skall be någon av barnbarnen hjälpa med ögondroppar.

Det har regnat hela dagen och det är grått och det betyder att jag ser mycket dåligt för vad jag än skall göra.

På kvällen hade Margareta gjort en festmåltid med kräftor, gratinerad hummer, öl och snaps, Örebro akvavit. Till huvudrätt blev det sallad och oxfile och Amarone. Mycket god middag.

Jag tittade på ett par avsnitt från Band of Brothers; Carentan och Replacements. Det här är en serie jag sett tidigare, men den tål att ses om så där vart tredje år, som en påminnelse om att ”frihetens träd måste vattnas då och då med blodet från demokratins frihetskämpar”. Fritt efter, ja vem fan det nu var?!

26 juli 2015

Det är grått ute, men fritt från regn och jag hör Mats såga på ett uthus som han byggt. Jag skall ut och prata med honom och höra hur det är med hans far Börje som ligger på sjukhus och troligen är mycket nära döden.

28 juli 2015

Det har varit en mycket besvärlig natt, inte bara att nacke, rygg och axel värkte, nu har jag dessutom ett öga som värker och skaver.

Margareta skjutsade mig till ögonläkaren AV i Linköping på morgonen efter att vi lämnat av Oskar hemma hos Christian.

Beskedet jag fick var att ännu har det inte bestämts om ögat skall opereras med laser, de återkommer om det. Infektionen är borta och inflammationen håller på och lägger sig.

31 juli 2015

Återbesök och kontroll Ögoncentralen Kungsgatan
 

onsdag 13 januari 2016

06 Dagbok från Helvetet juni 2015





Mail till huvudkontoret: info@kinnarpsinterior.se



Så här ser ett nyopererat knä ut, tack så jäv.. mycket för detta Kinnarps AB och landstinget Sörmland





Och så här ser en nyopererad axel ut! Tack än en gång för detta helvete, Kinnarp AB och landstinget Sörmland





Så här ser en skadad nackkotpelare ut.






Så här ser Kinnarps felkonstruerade stol ut efter kraschen som skadade mig för livet


1 juni 2015

Fan jag får inte ens upp högerarmen för att dra deodorant i armhålan.

2 juni 2015

Det har varit en mycket orolig natt, ländrygg, nacke och axel värkte och jag kan inte låta underarmen vila mot madrassen för det är som ett stort blåmärke.. utan den får vila på armbågen och mot magen för att det skall vara uthärdligt.

5 juni 2015

Det var en intressant och blandad upplevelse att demonstrera idag, mycket smärtsam, men givande på andra sätt.
Min livskamrat hjälpte mig med skyltar och andra förberedelser, som jag skulle ha när jag parkerade framför Kinnarps filial i Norrköping, egentligen skulle det helst varit framför deras fabrik i Kinnarps, men den dagen kommer väl då det blir tillfälle för det.

Syftet med demonstrationen är att visa på:

•Kinnarps bristande ansvarstagande för sin felkonstruerade produkt
•Kinnarps bristande ansvarstagande för den som skadas av deras felkonstruerade kontorsstol
•Kinnarps "glidande" på sanningen
•Kinnarps genom Rolf Johanssons vägran att tala med mig
•Och en del andra saker som jag återkommer till längre fram i tiden

Jag förstod att jag bara skulle orka med max 2 timmar efter jag tagit en kraftig dos smärtstillande, så jag bad hustrun återkomma vid 11-tiden.

Jag blev förvånad på de positiva reaktionerna jag fick i form av "tummen upp", vinkning och folk som stannade upp för att samtala och ta del av flygblad, inte en enda negativ reaktion.

Chefen för filialen, Clas Broberg kom ut och vi hade ett samtal i god ton, ja, till och med trevligt, när den första spänningen hade släppt.
Han tog del av flygbladet och frågade om han fick fotografera och det var ju OK för mig.
Jag förklarade som det var (se punkterna ovan). Jo, han visste mycket väl vem Rolf Johansson är och han Clas skulle ringa till honom. Jag betonade att detta inte var personligt mot Kinnarps i Norrköping och att den som kan stoppa en eskalering är Kinnarps centralt.

Det hade väl gått en timma i solskenet så stannade en äldre gentleman till, klev ur bilen och kom till mig och frågade vad jag gjorde, jag gav honom ett informationsblad och svarade på några följdfrågor.
Han inledde samtalet, förresten, med att fråga om Kinnarps varit ute och bjudit mig på kaffe? Nej, sade jag, men det kanske de gör vid nästa demonstrationstillfälle.
Det visade sig att han hade jobbat på Kinnarps för många år sedan och han berättade att under den tidigare ägarens tid (Kinnarps grundare?) tog denne kvalitetsfrågor på mycket stort allvar och att kundens behov, väl och ve stod i förgrunden och att hade han levt så hade jag inte behövt sitta här. Han önskade mig lycka till och det tackar jag för.

Strax innan kl. 11 så brummar det till bredvid mig och en mopedist med dolt ansikte av hjälm och ansiktsmask tvärnitar brevid mig.

Hells Angels? Bandidos?

Nej, det var ett av mina fina barnbarn som stannade till på väg till skolan för att undra hur det står till med morfar. Han stödjer mitt beslut att demonstrera till 110%. Vi samtalade om hur morgonen varit och kom sedan över på musik som är ett intresse som vi delar och ett intresse som Kinnarps slarv bara delvis skadat (jag fick tinnitus på höger öra vid olyckan).

Min fru hämtade mig och sedan har jag suttit hemma i flera timmar oförmögen att gå mer än några meter och försökt vila mig tillbaka till någon form av normalsmärta.

Klockan är 19 och värsta värken har släppt något och jag kan börja tänka på vad jag skall göra härnäst.

7 juni 2015

En fullständigt vidrig natt med värk i ländrygg, nacke och axel och ut i högerarmen, morgonen blev inte bättre. Jag har ont så att jag mår illa. Nu har jag tagit mer kodein och kan bara hoppas.

Blir jag inte bättre så kan jag inte förbereda för demonstrationen i morgon. Hur som helst så behöver jag hjälp av familjen.

8 juni 2015

Det blev inte mycket sömn i natt främst på grund av smärtor, men till viss del den anspänning som är inför att demonstrera.

När klockan var 5.30 så slog jag i mig en rejäl dos smärtstillande för att klara de två timmar som jag planerat demonstrera utanför Kinnarps på Koppargatan 24 i Norrköping. Jag avstod också från att äta frukost, ja, ni förstår säkert varför.

Min fru hjälpte mig i vanlig ordning med att skjutsa ut mig till platsen på Ingelsta där Kinnarps filialen finns och placerade ut skyltar och stol åt mig. Tyvärr glömde jag ta med mig snabbverkande kodein och det fick jag lida för.

Demonstrationen började i sol och slutade i regn, det var kallt och blåsigt, men det var i varje fall inte värre än de smärtor som Kinnarps felkonstruerade stol har orsakat mig varje sekund från 12 oktober 2010 till skrivande stund.

Man får många tankar när man sitter där och försöker få uppmärksamhet. Det är inga negativa reaktioner från förbipasserande, tvärtom, som i fredags så är det en hel del tummar upp, vinkningar och några stannar till, där fanns en trevlig man som stannade med sin kompis och vi hade ett trevlig samtal, han arbetade på en lokalradiostation och hade/var fackligt aktiv så han var fullt införstådd med varför jag satt där och jag kände ett starkt stöd från honom och han kompis.

Trevligaste tankarna var om IFK Norrköpings seger igår över Falkenberg. Det verkar, hoppas jag, att laget för lång tid placerat sig bland topplagen i Allsvenskan.

En hel del som åker förbi vänder bort blicken och det kan jag förstå för på något sätt så gör jag ett överraskande ”intrång” i deras privata sfär i form av en bil och där vill nog inte många bli störda, om någon blir illa till mods så vill jag be om ursäkt för det, men Kinnarps och deras Customer Quaity Manager Rolf Johansson och VD Per-Arne Andersson ger mig inget val, när han vägrar tala med mig och att han accepterar förvrängningar av sanningen.

Kom det någon reaktion från Kinnarps filial idag?

Nej inte som förra gången då chefen kom ut och talade mig en stund, den här gången så nöjde man sig med att som skuggor innanför fönstren, titta ut då och då. Synd, det skulle vara givande på för de som arbetar där på Kinnarps och även för mig att ha ett samtal om arbetsmiljö, arbetsskador och produktsäkerhet. Jag har vid det här laget en hel del erfarenhet. 

Nej, man skall inte vara naiv, någon tycker att jag beter mig illa, kanske till och med som en lätt störd person. Det är lättast att hantera det på så sätt, så lever lojaliteten mot Kinnarps vidare och man gör som människan gör, man drar snabba slutsatser och så behöver man inte fundera mer på det och någon bryr sig säkert inte.

När jag blev hämtat kl. 11.00 så hade det börjat regna och jag frös, nästa gång skall jag ha bättre kläder i händelse av dåligt väder.

När jag kom hem så var det som förra gången, stora svårigheter att kunna gå, gå upprätt och sedan den förbannade smärtan. Det blev 5 timmar i en fåtölj innan jag hade återhämtat mig något.

9 juni 2015

En natt som så många andra, dåligt med sömn främst på grund av värk, jag har svårt att klara sitta och demonstrera 2 timmar. Den andra orsaken var att jag tittade på damlandslaget i fotboll premiärmatch mot Nigeria. det blev 3 - 3, visserligen en poäng, men jag är besviken, bättre kan de.

Jag har fått några intressanta reaktioner på min hemsida, bland annat lokala radiostationer, men också från ett större granskande program, får se vad det blir av detta.

Min hustru skjutsade mig till demonstrationen kl. 12 utanför Kinnarps. En rejäl dos smärtstillande hade jag i magen och en i reserv i fickan. Hon är inte förtjust i det jag gör och det förstår jag, men hon är lojal mot mig och lägger ingen ytterligare börda på mig utan tvärtom hjälper mig.

Jag fick hjälp även idag med med att bära in och ut ur bilen, med skyltar och stol. Hjälp och hjälp, det var hon som bar allt.

Demonstrationen började i sol, mycket sol, som tur är hade jag inte glömt smörja ansiktet med solskyddsmedel, sedan sken solen allt starkare ju längre tid led framåt eftermiddagen. Konstigt nor så hade jag inget problem med vänster ögat där jag fick en blödning, visserligen är det problem med fokusering och räta linjer blir lite buktiga, men det är varken ljusskänsligt, rinner eller värker.

Idag fick jag besök av en reporter från SVT Öst, som Twittrade och sedan kom han på mopeden för att intervjua mig.

Det blev ett samtal om varför jag sitter här och demonstrerar mot Kinnarps felkonstruerade stol som skadade mig och även om landstinget Sörmlands och dess till stora delar mycket dåliga arbetsmiljöarbete, men även om Kinnarps och landstingets oförmåga att varna anställda trots vetskapen om att felkonstruerade stolar stod ute i verksamheterna och bara väntade på att brisera som trampminor.

Vi talade även om mitt liv som arbetsskadad. Det var ett bra samtal, som även kom in på arbetsmiljöns dåliga ställning i vårt samhället och orsakerna till att det är så. På hans frågor, så förstår jag att han var påläst på ämnet och det betyder ju att man inte behöver förklara allt och det är bra. Det blev en hel del om systematiskt arbetsmiljöarbete och kanske särskilt om avsaknaden av detta hos många organisationer och då särskilt i politiskt styrda.

Okunniga politiker/företagsledare, svag arbetsmiljölagstiftning, låga böter vid överträdelse mot arbetsmiljölagstiftning, svårigheter för arbetsskadade att göra sin röst hörd gentemot stora organisationer och förtroendeläkare som betalas bra av försäkringsbolag och företag för att tillvarata deras intressen, en allmän ovilja bland offentligt styrda organisationer och privata företag  (omedvetet kanske) att gå till botten med orsakerna till dålig arbetsmiljö.

Reportern skulle kontakta Kinnarps centraltt för att få höra deras berättelse, den sanna får jag hoppas.

Kom det någon reaktion från Kinnarps filial idag?
Jo, faktiskt, på håll, så vinkade filialchefen och jag till varandra, det kändes bra.

Strax efter att reportern drog iväg på moppen för att skriva på reportaget, som skall föras in på SVT Östs webbsida, så stannade en bil till och med viss möda så äntrade en före detta arbetskamrat ur sin bil och kom fram till mig.

Synd att reportern hann åka, för den här mannen är också arbetsskadad i ryggen, för livet, med svåra smärtor och en mycket jobbig livssituation! Ensidig kroppsbelastning och ingen analys av ergonomin och avsaknad av lyfthjälp.

Vi arbetade båda på olika delar i samma industriföretag i Norrköping och där förstörde han ryggraden med arbetsmoment som aldrig borde ha tillåtits av företagsledningen och vad ledde det till, jo en man i sin bästa år får sitt liv förstört. Försäkringskassa, AFA och Arbetsförmedling bidrar sedan ytterligare till att förpesta hans liv och det får man tacka Alliansen (och en ointresserad opposition) för med sin nedrustning av socialförsäkringarna 2008 (tror jag det var). Vi talades vid en lång stund om hur våra liv utvecklats och jag vill skriva att jag beundrar honom, att han lyckas behålla sitt goda humör och att avvänja sig från farliga smärtstillande mediciner.

Jag fick inte heller idag några negativa reaktioner. Det var många tummen upp och vinkningar och också en hel del fotografering.

Jag blev hämtad av min fru och mitt yngsta barnbarn vid 14-tiden och då var jag tämligen mör efter solens behandling och rejält törstig.

10 juni 2015

Det här blev inte en dag som alla andra, den började som vanligt efter en smärtfylld natt och när vi ätit frukost så ringde telefonen och SVT Östs reporter frågade om de fick göra ett nyhetsinslag och visst det fick de förstås, jag vill ju gärna belysa hur illa Kinnarps beter sig och hur dåligt ställt det är i Sverige idag med dålig arbetsmiljö och tvivelaktig produktsäkerhet. Det blev lite omkastade planer för dagen.

En reporter och en kameraman kom vid 11-tiden till vårt hem och intervjuade mig om olika aspekter på min arbetsskada, hur livet var innan och hur det är nu och i framtiden. Det tog en ganska lång stund då frågorna var många och svaren lika så, jag fick till och med visa upp en del i mitt Qi-Gong träningsprogram (för den som inte vet så är det ett minimalistiskt tränings program, men ett bra sådant för kropp och själ). Innan reportern kom till mig så hade hon haft ett samtal med Kinnarps Customer Quality Manager Rolf Johansson.

Jag tror inslaget kommer den 11:e vid 18.30-tiden på Östnytt. Nåja, när intervjun var gjord så skjutsade min fru mig till Kinnarps filialen och TV-teamet hängde på och tog ett antal bilder och filmsekvenser där. Det var blåsigt under demonstrationen, men det var som det brukar vara, inga negativa reaktioner, utan många vinkningar och ”tummen upp” och leenden. Tack till alla som ger mig uppmuntrande tecken och till er som stannar och pratar en stund.

Det blev en kort demonstration för jag fick en sådan kraftig värk i ländrygg och nacke så det var omöjligt att fortsätta demonstrationen och det är väl så det blir att jag får demonstrera när jag kan och orkar och kroppen står mig bi och sedan får jag acceptera att dagar kommer då jag inte kan demonstrera.
  
12 - 14 juni 2015

Jag sitter och tittar på min 84-åriga mor när hon arbetar, det känns inte bra, för att uttrycka mig återhållsamt. Jag tänker mycket på Kinnarps, landstinget Sörmland och ”förtroendeläkare”.

15 juni 2015

Jag ser en och samma bil återkomma med samma person flera gånger. Håller jag på att bli paranoid eller är det så illa att Kinnarps har satt någon privatdetektiv att undersöka vad jag håller på med?! Nej, så lågt kan väl inte ens Kinnarps sjunka, jag kan tillskriva dem mycket, men inte det här, eller?!

Då har ännu en demonstration slutförts utanför Kinnarps filial Koppargatan 24 I Norrköping.

Det var som vanligt, men ändå inte. Ingen som kom förbi var negativ till demonstrationen, tvärtom så var det fler än någonsin, som vinkade, gjorde tummen upp och stannade för att ställa frågor och ta del av flygblad. Några vevade ner rutan och ropade "Ge dom jäv....!", eller "Stå på dig!" Det är nog så att fler och fler har fått reda på att jag demonstrerar och varför jag gör det. 

Och en annan iakttagelse, köp BMW-aktier, för det var märkligt vad många som kör med BMW.

Jag önskar att fler demonstrerar mot dålig arbetsmiljö, arbetsskador och dålig produktsäkerhet och då särskilt mot sådana företag som Kinnarps, som visar upp ett totalt oansvarigt beteende och brist på moral.

Tänk på det alla som åker förbi där jag demonstrerar, ni får gärna stanna och prata med mig och ställa frågor, men gör då så som en del gör, kör först in på parkeringen bakom mig i stället för stanna framför mig på vägkanten. Det är riskfyllt och jag vill inte orsaka några krockar.

Ett par stycken sade att det var modigt att göra som jag gör och den kommentar jag har till det är att, vet man att man har rätt, då är det lätt att demonstrera. Dessutom är Kinnarps ett företag som undviker sanningen och klarspråk och det gör mig mycket upprörd, det underlättar det med.

16 juni 2015

Det var en intressant eftermiddag, jag orkade inte sitta länge, men det jag såg och upplevde den tid jag satt där var desto intressantare.

Det var flera ungdomar som stannade och frågade varför jag satt där och då fick jag tillfälle att informera dem om Kinnarps felkonstruerade stol och deras oförmåga att ta ansvar för konsekvenserna och deras pinsamma agerande att gömma sig bakom sitt försäkringsbolag Länsförsäkringar Skaraborg som lånar ut sig till sin största kund på det sätt att det är de som skall påvisa att jag inte blivit skadad av Kinnarps.

Jag fick tillfälle att för dessa ungdomar ta tillfället i akt att be dem, när de arbetar lägga mycken vikt vid arbetsmiljöarbetet, för det är tyvärr så att kunskapen bland våra lagstiftande politiker och de företagsledare och politiker som är ansvariga för lagstiftningens tillämpning är mycket dålig. Det är av yttersta vikt att de ser till att när de har personalmöten, att de har arbetsmiljö som en obligatorisk punkt på sina möten, att man går genom de olyckstillbud som har rapporterats, att man tvingar fram ronderingar på arbetsplateser tillsammans med facket, ergonomiska utredningar för de arbetsplatser som man ser är i riskzonen och att man har en framåtriktad analys utifrån det som rapporteras in och att man inte tar sin hälsa för given. Det är bara någon sekund mellan himmel och helvete. Därefter så är du som arbetsskadad i Sverige helt utlämnad, du får inget stöd, där stöd borde finnas att få och då tänker jag främst på Försäkringskassa, AFA och Försäkringsbolag. Om du som läser detta inte tror på det jag skriver så dra dig inte för att maila mig/ ringa mig och fråga.

En bil stannade och en kvinna klev ut och vi började samtala, hon var sjukgymnast och hon var inte skadad i arbetet, men väl skadad i nacken efter en trafikolycka en s k whiplashskadad. Henne hade samhället och försäkringsbolaget svikit helt och hållet, hon hade på egen hand fått söka hjälp Nackskadeförbundet, i Norge och i Teheran där hon för egna pengar låtit operera sig där. Nu var hon stelopererad, fri från smärta, men det svenska samhället har svikit henne på det grövsta sätt.

När jag berättade min historia för henna om om Kinnarps farliga produkter, landstinget Sörmlands dåliga arbetsmiljöarbete och vad landstinget Östergötland har haft att erbjuda i sjukvårdsväg så såg hon inte förvånad ut. Arbetsskadade eller rättare sagt alla skadade som är beroende av försäkringsbolag och sjukvård i Sverige idag, det som vi har betalat in till via premier och skatter, vi får inte tillgång till våra rättigheter utan kastas ut på "samhällets soptipp", med benäget bistånd av svag lagstiftning och dåliga statliga regleringsbrev.

Jag fick en del mycket bra tips av kvinnan innan vi önskade varandra en trevlig sommar och hon klev in i bilen och försvann.

Kvinnan ville ringa till Kinnarps huvudkontor och protestera mot det hon såg, så här ger jag henne det telefonnummer och de namn hon frågade efter. Är det fler som vill tala om för Kinnarps vad man tycker om deras brist på ansvar (det är några till som frågat om det) så har ni följande uppgifter, men tänk på att detta är personer som i sin yrkersroll måste försvara och administrera ett företag i moraliskt förfall, så tänk på vad ni skriver.

Customer Quality Manager Rolf Johansson mail info@kinnarpsinterior.se telefonnummer Tel: 0515 - 38 000

Kvalitetschef Tomas Ekström mail info@kinnarpsinterior.se telefonnummer Tel: 0515 - 38 000

Här kommer klipp ur Kinnarps filosofi:



ERGONOMI
ANVÄNDARVÄNLIG ERGONOMI
Utifrån forskning och användarundersökningar utvecklar vi ergonomiska lösningar som ger välmående och produktiva medarbetare.

KVALITET

GODKÄND KVALITET

Eget testlaboratorie, internationella certifieringar och kontroll över produktionen möjliggör högt säkerställd kvalitetsnivå och branschledande garantier för våra egentillverkade möbler.



Ja, ja det är elakt av mig att saxa klyschor från företagets hemsida, men jag kunde inte låta bli att låta "de tomma tunnorna bullra". Det är viktigt för alla som har affärsrelationer med Kinnarps att veta hur de agerar när deras utfästelser brister. Jag återkommer till detta längre fram i tiden.


Några frågade om hur länge skall du hålla på? Tja, sa jag, jag vet inte jag tar en dag i taget och så länge smärtstillande fungerar så kommer demonstration pågå på detta sätt och/eller eskalera på andra sätt. Det är Kinnarps som har satt mig här och det är bara de som kan ta mig bort härifrån.

En äldre man frågade mig om Corren, NT eller Folkbladet varit här och pratat med mig och på det så var svaret nej och på följd frågan, "konstigt, det verkar ju som om de har nyhetstorka, så de borde väl passa på nu och skriva om något så viktigt som skador på jobbet"? Jovisst hade han rätt i det, men jag vet faktiskt inte varför tidningarna hittills inte visat intresse, det kan väl inte vara så att dålig arbetsmiljö på företag är ämnen som man inte vågar sig på?!

Jag vill avsluta med att be er som är arbetsskadade, fått arbetsrelaterade sjukdomar eller vistas i dålig arbetsmiljö.

Skriv till mig, ge mig och omvärlden din historia, du får gärna vara anonym. Om tidningarna inte tycker din historia går att sälja så kan jag ta in den i bloggen, gratis!

Så nu är det kväll, magen är totalkvaddad av smärtstillande och ländrygg och nacke och axel värker så man vet inte vart man skall ta vägen, men andra ord tämligen normal kväll för mig.

17 juni 2015

Det var tveksamt om jag skulle orka demonstrera idag, det frestar på skadorna att sitta stilla och hålla skylten, men det gick med hjälp av kodein och annat. Det var ganska dåligt väder, grått, blåsigt, regnigt och lite kylslaget, det är bara gilla läget. Jag tänker bara på hur Kinnarps behandlar mig då stärks jag till kropp och själ.

Det var som andra demonstrationsdagar ett förvånansvärt positivt mottagande och många hälsningar. Flera vill fotografera mig och vevar ner och frågor, anledningen till det kan jag inte veta, men jag tolkar det positivt, att de tycker jag gör rätt som markerar mot Kinnarps, att nu får det f.. mig vara nog. Ett par personer som stannade och pratade frågade, ”Hur länge skall du hålla på och demonstrera?”. Vad säger man, jo, som det är, ”Det finns ingen gräns, det får ta den tid det tar och på den plats och på de olika sätt som jag kommer demonstrera. Det är Kinnarps som har ”bollen”, de kan när som helst återuppta dialogen med mig, komma till en överenskommelse och gå våra skilda vägar. Jag är inte oresonlig mer än mot just det här sättet som Kinnarps valt behandla mig. De har mitt telefonnummer och mailadress och kan kontakta mig när som helst och ge mig en möjlighet att återgå till rehabilitering och någon form av ”normalt” liv, som sagt ansvaret är Kinnarps.

Strax innan jag blev hämtad så hade jag ett intressant samtal med ett par ungdomar, de var genuint intresserade av vad jag satt här för och vi talade om det och arbetsmiljö och arbetsskador. Den ena killens pappa hade nämligen blivit av med pekfingret när han arbetade med styckning i en butik, så han hade sett vad arbetsskador leder till på nära håll. Den ena killens pappa hade nämligen blivit av med pekfingret när han arbetade med styckning i en butik, så han hade sett vad arbetsskador leder till på nära håll och det är väl så det är. "Hälsan tiger stilla", så länge man inte drabbas eller någon i ens närmsta omgivning drabbas så ägnar men inte många tankar på sin arbetsmiljö.

Sist kan jag inte låta bli att skriva att en mörk större stadsjeep rullade sakta förbi och körde in på Kinnarps parkering där bara en av de anställdas bilar var parkerad. Den mörka bilen stod där med tonade rutor, ingen klev ur utan och där förblev den tills min fru kom, då rullade den iväg. Läskigt eller hur, precis som i en amerikansk dussindeckare!

22 juni 2015

En natt med smärta, jag vet inte hur många gånger jag sprängt Kinnarps företag åt helv…, men nog var det ett par gånger. Visst det var i smärtfyllda drömmar, men ändå njutbart varje gång det smällde i luften.

Jag tänkte på Rolf Johansson företagets Customer Quality Manager, han bad mig i början på året skicka mig mina ekonomiska anspråk och där efter tystnad och hänvisning till deras advokat. Det är klart man blir besviken, när man vill lägga det där förbannade företaget bakom sig , undanstoppat på minnes vind, dit man aldrig återvänder och få koncentrera sig på operationer och försöka återvinna den hälsa Kinnarps tog ifrån mig när de slarvade med sin felkonstruktion och sitt bristande ansvarstagande.

Jag talade i morse med min fru (hon har ett tålamod som få) på väg till demonstrationen om hur länge detta kan pågå och då bekände jag att för varje dag som Kinnarps är tyst och inte kontaktar mig, desto mer beslutsam blir jag att detta kommer inte att avslutas, aldrig i helvete…! När Kinnarps kontaktar mig och vi kan samtala, ha en dialog, ja, då får vi se hur det blir.

Det var en demonstration i gråväder och smärta, jag tvingas ta starka smärtstillande för att stå ut, särskilt idag som jag glömde halskragen som ger stöd.

Jag fick många vinkningar och tummen upp och i filialen så kunde jag se skuggor som rörde sig till och från bakom de blänkande glasrutorna. Idag syntes inte den där skumma bilen till, det kändes bra. Hustrun hämtade upp mig precis när regnet började strila ner och min rygg och nacke tog slut.

Det var ingen som stannade och pratade, jo, förresten det var det, det var ganska intressant, så här var det. En äldre man stannade till med bilen och frågade.
-Får du någon uppmärksamhet?
-Jodå lite grann, många besöker min blogg och där får jag mycket sympati och sedan var ju SVT Öst här.
-Ja, jag såg det, har Norrköpings Tidningar och Folkbladet varit här?
-Nix, inte ljud.
-Märkligt, de borde väl åtminstone vara intresserade av arbetsmiljöaspekterna.
-Så sant så sant.
-Lycka till och trevlig sommar.
-Detsamma och tack för du stannade.
Ungefär så gick samtalet, det var så jag mindes det.

Svar från Länsförsäkringar Skaraborg, när jag skrivit på deras Facebooksida. "Vi kan inte kommentera enskilda ärenden. Detta ärende kommer att prövas av Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd."
Vad betyder det?
Jo, det här är ett typiskt försäkringsbolags svar, man har en rad instanser som man som arbetsskadad (eller på annat sätt kundklient med anspråk på bolaget) kan överklaga till och i dessa instanser så har man köpta läkare som skall uttala sig och som "håller i yxan" och som "kronan på verket" så finns Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd, där ingen får rätt och som är den slutliga "soptippen" dit försäkringsbolagen kör sin offer, stämplar dem som "rättshaverister" och från vilken det inte finns någon återvändo.

Nu är det kväll och det värker så in i helv… i nacke och axel, det går inte vila höger armen på något sätt uran det smärtar. Det blir nog sömnmedel i kväll.

23 juni 2015

Natten var kort och lång. Den var kort på det sättet att jag lade mig sent och gick upp tidigt och lång på ett annat sätt, jag var vaken ofta, smärtan tar mig upp till vakenhet och då lyssnade jag på Aftonbladets podcast ”Fallet”. Vid det här laget har jag stirrat i taket, suttit på sängkanten och stått upp och då lyssnat på denna verklighetsfall. Är det bra? Nej,det vill jag inte påstå, lite av koka soppa på en spik. Det bygger på ett verklighetsfall, där en ung kille stuckit ihjäl sin styvmor med kniv (detta erkände han) och sedan kommit på andra tankar och påstår att det i själva verket är fadern som är förövaren och nu skall journalisten 29 år senare leda i bevis att det är så. Helt klart är att detta är inspirerat av den hundrafalt bättre ”Serial”-förlagan.

Jag demonstrerade idag och det var lite gråmulet idag igen. Många blickar blev det och när man tittade tillbaka så vände bilisterna bort blicken, man vill se men inte avslöjas med att bli sedd.

Många glada miner fick jag och vinkningar fram till att hustrun hämtade mig.

Priset för dagens sittning blev som förut fruktansvärda smärtor i ländrygg, nacke och axel. Den här gången kunde smärtstillande ta bort det mesta, men det blir till priset av sömnighet.

En kompis kom och hämtade en båt som jag inte har användning för, helt enkelt för att jag på grund av skadorna inte kan hantera den och båtmotor. Tack för det Kinnarps, tack så jäv.. mycket!
Hemma väntade en omtänksam förmaning från Länsförsäkringar i Skaraborg. Se här: 

Ytterligare svar var från Länsförsäkringar Skaraborg när jag skrivit på deras Facebooksida. Se tidigare kommentar. "Facebook är inte det forum där vi hanterar skadeärenden, och vi hänvisar till tidigare korrespondens . Därmed kommer vi också framöver att plocka bort länkar och inlägg i pågående skadeärenden.”

Vad säger man om det, ja, mycket kan man säga och skriva, men inte på försäkringsbolagets Facebook-sida. Där skall man skriva snälla saker och klicka på ”Gilla”-knappen.

24 juni 2015

Min fru, snäll som hon är, skjutsade mig till Katrineholm i den avsikten, att när vi ändå är i närheten av en Kinnarps filial, så kan jag ju demonstrera där. 

Det känns på något sätt rätt att komma nära Landstinget Sörmland och Kinnarps som levererade de felkonstruerade stolarna via återförsäljarna i Sörmland. Så småningom så blir det filialerna i Nyköping och Eskilstuna.

När vi kom till Starrvägen så hittade vi inte filialen, så det blev inte mycket med den uppvisningen, men som Uffe sa på den tiden det begav sig, ”även en inställd spelning är en spelning”.

Vi var tillbaka i Norrköping lagom för att regnet skulle tillta tillsammans med blåsten, men vad är det i jämfört med det som Kinnarps har tillfogat mig? Ingenting!

Nu när Kinnarps har tagit ifrån mig det mesta av det som gör livet värt att leva (listan är lång och jag återkommer framöver till den jeremiaden), så har jag fått mycket tid till att sitta, stå, ligga och ägna mig åt smärta.

Början av demonstrationen var i mycket dåligt väder, men slutade i sol och ganska varmt.

Förbipasserande var som vanligt mycket trevliga och såg empatiska ut, flera vevade ner bilrutan när det blev bilköer på väg ut från parkeringen och vi växlade passade på att prata med varandra.

Det är ingen tvekan om att för många så är arbetsskador och dåliga produkter något som de förstår konsekvenserna av, alltså något som tillfogas av företag till enskilda värnlösa människor och som kronan på verket nyttjar sin rikedom till att köpa sig den ”rättvisa” man vill ha.

Men, men vi får väl se, jag har en insats i det fulspel Kinnarps och Länsförsäkringar Skaraborg bedriver som de inte har och som är svår att övertrumfa. 


25 juni 2015

Vi anlände till Gillbergagatan 42 i Linköping vid 9.30 tiden, det var en grå men inte kall dag. M hjälpte mig med att packa ur bilen och ställa upp inför demonstrationen, sedan var det bara att sätta sig och bit ihop när smärtorna rullar upp och ner i ryggraden.

Jag såg att min stillsamma demonstration så småningom uppmärksammades bakom fönsterrutorna, men ingen kom ut och samtalade, jag antar att ett påbud och varning har gått ut från Kinnarps centralt att ignorera mig.

Precis som i Norrköping var det flera glada miner, vinkningar och tummen upp och flera som fotograferade. När jag suttit så länge som kroppen klarade av så blev jag hämtad och vi åkte vidare.

Efter demonstrationen var det dags för läkarbesök hos OF på Ögonkliniken i Linköping.

När vi anlände hem så väntade ett svar från min före detta arbetsgivare, landstinget Sörmland , på de frågor det på vissa punkter oklara svaret jag fick i min förra förfrågan. 
______________________________________________________
Så här löd mina frågor:

”Frågor med anledning av ert svar LS LED15-0028-11

Hej!

Tack för ditt svar.

Det finns ytterligare frågor jag behöver svar på med anledning av en del otydligheter i svaret 6 maj 2015.

Det gäller fråga 5:

”Informerades/varnades anställda på landstinget om att fler felkonstruerade stolar var på drift i landstinget?”

Svaret från er är:

”Varningar har gått ut brett i organisationen ang viss stolsmodell från Kinnarps, men okänt utifrån avsaknad av faktaunderlag
om det är direkt kopplat till just denna händelse från 12 mars 2010.”

Mina fråga är:

1. Är det nedanstående bifogad varning du avser med, ”Varningar har gått ut brett i organisationen…."?

2. När skickades nedanstående varning ut i organisationen? 

3. Finns det fler varningar som skickats ut än nedanstående varning? Om svaret är ja så vill jag ta del av den varningen!

4. Den varning som skickades ut (se nedan) visar på en specifik felkonstruktion på Kinnarpsstolen. Är det identiska/likartade fel vid stolskrascherna
som beskrivs i bifogad varning vid arbetsplatsolyckorna 12/3-10 och 12/10-10? Tips! Personalen på enheten i Eskilstuna vet svaret.

5. Informerades avtalsenheten/inköpsenheten om Kinnarps stolskrasch 12/3-10?

6. Om svaret är ja, vilka åtgärder vidtog enheten?

Jag hoppas snabbt svar och om det är svårt att tillgodose så får ni gärna skicka svar allteftersom ni får fram svaren.

Vänligen bekräfta mottagandet asap.

Med vänlig hälsning

Kenth Lampa genom Margareta Bergqvist-Lampa




Det här är svaret, som inte är ett svar.

Jag ber läsaren notera att Solveig Lampe har jag arbetat tillsammans under en längre tid och man förväntar sig mer av en f d kollega, men här väljer hon att inte lämna uppriktiga svar, hon vill inte söka sanningen.

Notera att hon svarar inte på om fler varningar skickats ut än den som jag tvingade Kinnarps skicka ut efter att min arbetsplatsolycka var ett fullbordat faktum.

Varför?

Jo, helt enkelt för att några andra varningar inte skickats ut trots att Solveig Lampe påstår motsatsen. Jag vet att inga fler varningar skickats ut till personalen och detta faktum ställer Kinnarps och landstinget Sörmland i skamvrån, efter arbetsplatsolyckan i Eskilstuna 12 mars 2010, då varningar senast borde skickats ut.

Vidare vill Solveig Lampe inte kommentera vilken typ av fel som inträffade 12 mars 2010, trots att svaret inte ligger längre bort än telefonen. Hon vet vart hon skall ringa för att få svar på detta.

Vad gäller den tredje frågan om inköps/avtalsenheten informerades om stolskraschen 12 mars 2010, så är det samma sak där. Svaret finns ett telefonsamtal bort.

Det är beklämmande att en tidigare kollega inte kan söka sanningen och besvara frågor som är viktiga för mig som skadats i arbetet och som är viktigs för landstingets Sörmlands arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (när det väl kommer igång).

Jag skall skicka frågorna till förvaltningschefen för Habilitering och Hjälpmedel, som jag också arbetat tillsammans med i många år och som förstår att söka sanningen på ett bra sätt.

26 juni 2012

Natten har varit si så där, totalt kanske fem timmars sömn i en timmes sömn stunder.


Mår illa utav Gabapentinet, tror jag. Det har varit så ända sedan jag började med den medicinen.

29 juni 2015

Det såg dystert ut på himlen och jag kände mig dyster till mods, ständiga smärtor förädlar in människan och dessa djävuska nervimpulser gör att man hemsöks av både de ena och de andra destruktiva tankarna och det känns inte bra.

När jag kom på plats utanför Kinnarps filial så blev jag nästan direkt gladare. Jag tror aldrig jag fått så mycket positiv respons från passerande människor, till fots, på cykel, på moped, på motorcykel, i bil, i lastbil, i buss, ja egentligen så väntar jag mig nu att även flygplan på in eller ut flygning från Kungsängen skall signalera till mig med en "Immellmannloop".

Det var med andra ord många som vinkade och tutade och stannade för att prata med mig om arbetsmiljö och arbetsskador i allmänhet och Kinnarps bristande ansvarstagande i synnerhet.

Det är alltid trevligt att få samtala om ett ämne som är så bottenlöst försummat av politiker och då särskilt den lagstiftande delen. De låter de arbetande slitas ner på olika sätt och kastas på "samhällets soptipp" och företag och organisationer som är skyldiga kommer undan med det och så klagar politiker på att sjukförsäkring kostar samhället för mycket, trots försämringar de genomfört. Vill man lösa det så skall man slå mot de som orsakar arbetsskadorna, företag, privata och offentliga och då särskilt mot deras plånböcker. Det är ett språk som alla ansvariga förstår.

Tack alla ni som uppmärksammat mina demonstrationer, ni blir fler och fler.

Tuta gärna en gång för bättre arbetsmiljö och bättre produktsäkerhet när ni ser mig.

Jag önskar er en bra dag och guld i JEM för Sverige i morgon.

PS

Du som har svaret på de här frågorna är jag evigt tacksam. Svara här i bloggen.

Varför har vi ett Arbetsmiljöverk?

Vad gör de förutom flytta papper och sammanställa statistik över "samhällets olycksbarn"?


30 juni 2015

Klockan är fyra och jag sitter på sängkanten eller omväxlande står i rummet och väntar på att smärtstillande skall börja verka. Jag lyssnar på en Podcast, den här gången från ”kvalitetstidningen” Expressen.

Klockan är åtta och det är snart dags för demonstration, det är grått väder och jag har svårt att gå, får ta en minut i taget.

En och halv timma klarade jag demonstrera innan rygg och nacke krackelerade, det får räcka för idag.

Det var ganska skönt väder och de som klippte gräset runt omkring mig var hänsynsfulla och körde inte nära mig utan väntade tills jag åkt hem.

Det var glada miner och åtbörder idag med och det muntrar upp. Det är många bilar med barn i baksätet och de är nyfikna på vad jag håller upp för skylt. Jag vinkar till dem och nästan alla gånger så kommer det upp en liten hand med en försiktig vinkning, sedan ser man ett piggt ögonpar och ett leende. Det får en att tänka, att måtte de aldrig utsättas för skador och elände, livet är för kort för det. 

Det var någon som skrev så här på 1600-talet. 

Barn är det dyrbaraste 
vi har, dock är de
sköra som glas
och kan tillfogas
obotlig skada.

Var diktaren från Prag, jag kommer inte riktigt ihåg?!

Han arbetade med utbildning för Axel Oxenstierna tror jag, nå det får vara hur det vill med det, men klok var han.

torsdag 7 januari 2016

06 Dagbok från Helvetet maj 2015





Mail till huvudkontoret: info@kinnarpsinterior.se


Så här ser ett nyopererat knä ut, tack så jäv.. mycket för detta Kinnarps AB och landstinget Sörmland




Och så här ser en nyopererad axel ut! Tack än en gång för detta helvete, Kinnarp AB och landstinget Sörmland




Så här ser en skadad nackkotpelare ut.





Så här ser Kinnarps felkonstruerade stol ut efter kraschen som skadade mig för livet



5 maj 2015

Besök Ögonkliniken i Linköping hos läkare AF.

13 maj 2015

Läkarbesök  Ögonkliniken i Linköping hos läkare PM. Magen utslagen av någon medicin jag fick och kan därför inte gå på en broders begravning.

14 maj 2015

Jag får hjälp av Margareta med mail till Roger Svanström som är representant för Kinnarps Försäkringsbolag med överprövning av mitt försäkringsärende hos Försäkringsbolagens Ansvarsnämnd. Hur kan man vara så jävla dum och begära överprövning? Jag kommer aldrig att få den rättvisa som jag borde få. Detta är ytterligare en låtsasinstitution i samhället för att upprätthålla skenet av att Sverige är rättvisans förlovade land, men vad fan skall jag göra? Bränna Kinnarps i stället?! Detta jävla företag som har skadat mig så mycket.

15 maj 2015

K överraskar mig med en bilrundtur i Stora Malms socken där vi båda vuxit upp. Det var mycket trevligt, det var täta stopp och många minnen. När vi kom till Forssjö så träffade vi MK, UA och BC. som vi fikade hos. Han hade förtidspensionerats p.g.a. skador han fått vid öerfall/brottning med missbrukare på behandlingshem där han arbetat och vad jag tolkade så hade han fått en mycket njugg behandling av sin arbetsgivare.

19 - 22 maj 2015

Margareta och jag är bortresta.

26 maj 2015

Ännu en natt full av smärta, smärtvågorna tar mig upp till vaken ungefär varannan timma och sedan är jag vaken alltifrån tio minuter till flera timmar.

Jag kontaktade polisen idag för att få veta mer om tillstånd för demonstration, i det här fallet utanför Kinnarps återförsäljare i Norrköping.

Polisen hade inte koll på detaljerna för en enmansdemonstration och lovar återkomma med information.

Polisen återkom på eftermiddagen och jag fick reda på att det är fritt fram att en mans demonstrera och att det inte kostar något. När jag berättade att jag skall demonstrera utanför Kinnarps i Norrköping, så påpekade de att jag inte får blockera cykelbanan, men att det i övrigt bara var att tillämpa mina medborgerliga rättigheter.


27 maj 2015

Klockan är halv fyra på morgonen och jag håller på att bli tokig av värken i ländryggen, nacken och axeln. Smärtstillande av de olika slag jag äter verkar inte fungera. Jag ser inte tillräckligt bra för att läsa och det enda som kan skingra destruktiva tankar på att ”spränga” Kinnarps i luften är att lyssna på olika Poddar. Hur länge kan man vara i ett sådant här tillstånd.

Klockan är nio oc jag har suttit i en fåtölj och sovit någon timma, värken har gett med sig lite grann.

28 maj 2015

Natten var mörk och ljus, då och då kom lugnet och jag kunde förtränga det värsta av den fysiska och själsliga smärtan Jag tänker för mycket på Kinnarps och landstinget Sörmland, det är inte bra för mig. När tanken glider in på dem känner jag bra ett ansiktslöst hat för allt dessa organisationer har skadat mig. Ibland fastnar tanken där, ibland lyckas jag tvinga in tanken på annat, men det är svårt mycket svårt.

29 maj 2015

Blodtrycksmätning på VC Åby