Kommentera gärna, du behöver inte tycka som oss, det viktiga är att få ta del av din reaktion! OBS! Dela, dela och dela till alla som du tror är intresserade.
(Detta är skrivet 6 månader senare. Hur många politiker regering, riksdag och landstingspolitiker, ungefär 2000 tror du har svarat? Ungefär 10 stycken! Så oviktigt tycker politikerna att dålig arbetsmiljö, arbetsrelaterade sjukdomar, dålig produktsäkerhet och arbetsskador, är!)
Norrköping 3 september 2014
Om arbetsmiljö och arbetsskador i synnerhet och hur sjukvård kan fungera och inte fungera i allmänhet!
Hej, statsministern, partiledare, politiker och 3:e statsmakten!
Jag såg den ekonomiska debatten med partiföreträdare från alla riksdagspartier och det var några ämnen som saknades i debatten och det var arbetsmiljön, arbetsskador, svensk sjukvård och sjukförsäkringen fungerar för den som är utförsäkrad på grund av arbetsskada. Det, är jag det, den arbetsskadade som finns, men som aldrig hörs i debatten, vi, för vi är tyvärr många utan stämma.
Vi vet mycket väl att du inte kan ta ställning i det enskilda fallet, men du får ursäkta oss om vi använder mig (Kenth) och min kropp som exempel, jag känner ju bäst till min egen arbetsskada och omständigheterna hur skadan uppkom och hur mitt liv som utförsäkrad idag är.
Vidare så vet jag att du inte läser alla brev som skickas till dig utan de filtreras och besvaras av politiska sekreterare, allt för att bespara dig ett ”Sisyfosarbete” och som värderar det politiska innehållet i brevet, men jag hoppas sekreteraren ändå vidarebefordrar det viktigaste i mitt brev till dig och det är; arbetet för att motverka arbetsskador/arbetsrelaterade sjukdomar måste bli bättre, såväl med hjälp av lagstiftning, skärpta sanktioner vid brott mot lagen och att få till stånd ett verkligt förebyggande av arbetsskador ute på arbetsplatserna och då särskilt i de politiskt styrda organisationerna, landstingen och kommunerna. Arbetet med att motverka arbetsskador får inte bli en plakat som hålls fram när inspektioner görs, men som saknar innehåll i form av verkligt förebyggande arbete.
Nåväl med det sagt så tar jag mitt fall som ett exempel, men kom ihåg att vi är många som har likartade berättelser.
Jag vill här varna för otäck bild(bilder) nedan, men vi tycker det är viktigt att visa den osminkade sanningen om arbetsskador och då är bilder nödvändiga.
När jag skriver vi så är det för att högerarmen oftast tyvärr inte går att använda/lita på och min hustru skriver därför nästan allt i det här brevet.
Vi avslutar det här brevet till dig med frågor längst ner.
• Vi börjar med lite klipp om arbetsmiljö som den beskrivs pressen och vad politiker på senaste tiden har att säga om arbetsmiljö/arbetsskador.
• Därefter kommer fakta om arbetsmiljö/arbetsskador, så kommer ett avsnitt om gällande lagstiftning inom området arbetsmiljö.
• Sedan kommer ett avsnitt om hur arbetsmiljö och arbetsskador hanteras av min arbetsgivare; landstinget Sörmland.
• Näst sist en beskrivning av hur mina två arbetsskador som uppkom i landstinget Sörmland drabbat mig och hur mitt liv blev efter detta.
• Det finns lite frågor insprängda här och där i löpande texten de är avsedda för läsaren.
• Slutligen frågor till statsminister och övriga partiledare.
Innan vi fortsätter så vill vi att ni skall veta att det här inte gör anspråk på att vara en vetenskaplig undersökning utan enbart ett uppriktigt försök att kartlägga och försöka förstå vad som händer och inte händer inom området arbetsmiljö/arbetsskador och vilka som är ansvariga för sakernas tillstånd.
Arbetsmiljö/arbetsskador i pressen.
Artikel från ”Arbetarskydd” med rubriken ”Färre arbetsskadade får livränta” av Angelica Söderberg, 27 juni 2014
Antalet personer som har livränta från arbetsskadeförsäkringen har nära halverats på sex år.
Allt färre söker livränta och antalet personer som har den typen av kompensation för förlorad arbetsinkomst har minskat med 46 procent på sex år, rapporterar Sveriges Radio. Som Arbetarskydd kunde berätta i februari har ansökningarna om livränta minskat med 75 procent sedan reglerna för sjukförsäkringen ändrades 2008.
”Rehabiliteringskedjans regler är så krångliga att ingen vet egentligen när det är dags att söka ersättning från arbetsskadeförsäkringen”, säger Claes Jansson, chef för försäkringsrättsenheten på LO-TCO Rättsskydd till SR.
I december 2007 hade 58 000 personer livränta, jämfört med 31 000 i samma månad 2013. Det har inneburit att arbetsskadeförsäkringen gått med plus på runt tre miljarder kronor per år under 2008 till 2010 och 4,4 miljarder 2011. Det visar siffror från riksdagens utredningstjänst. Överskottet har därefter minskat i takt med att arbetsskadeavgiften från arbetsgivare och egenföretagare sänkts.
Utdrag ur nättidningen ”Kollega” under rubriken ”Dyrt med dålig arbetsmiljö” av Niklas Hallstedt, 28 augusti 2014
Arbetsmiljöverket lyfter fram ett antal dolda arbetsmiljöfaror i den till synes så trygga kontorsmiljön och ger även exempel på vad kostnaden kan bli.
En dålig skrivbordsstol kan på sikt leda till en sjukskriven medarbetare och en kostnad på 2 740 kronor per dag.
En sjukskriven medarbetare kostar lågt räknat 2 740 kronor per dag. Bristande ledarskap i ett företag med 30 anställda kan kosta 2,9 miljoner kronor per år. Det är exempel på några ekonomiska konsekvenser av dålig arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket lyfter fram i sin nya kampanj.
Utdrag ur nättidningen ”Publikt” under rubriken ” Fjärde året med ökade arbetsskador”, 5 juni 2014
För fjärde året i rad ökar antalet anmälda arbetsskador, och ökningen är störst bland kvinnor. Det framgår av en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Diagram hämtat från Timbro, SSAB-olyckan i medierna, oktober 2013
Utdrag ur Kommunalarbetaren ”Arbetsskadorna fortsätter öka” av Pernilla Josefsson, 16 maj 2014.
Under slutet av 2000-talet minskade antalet arbetsolyckor, men de senaste tre åren har de ökat igen. Det visar AFA Försäkrings årliga arbetsskaderapport som presenterades under fredagen.
Från 2003 fram till 2012 har antalet arbetsskador ökat med nästan 45 procent. De arbetsskador som ökat mest är arbetsolyckorna som ökat från drygt 27 000 till nästan 40 000.
Dessutom har de olyckor som leder till medicinsk invaliditet blivit många fler. Bland de kvinnor som anmäler arbetsskador har de fördubblats.
Utdrag ur Aktuellt i politiken ”Arbetsmiljön viktig EU-valfråga” av Jan Söderström, 24 maj 2014
Vid sin senaste sejour röstade EU-parlamentarikerna om avregleringsprogrammet REFIT, som bland annat innebär att företag med färre än 250 anställda ska undantas från arbetsmiljöregler. Moderaterna röstade för medan Socialdemokraterna röstade emot.
– Det är 99,84 procent av alla företag i EU. Det skulle innebära att man skrotar viktiga arbetsmiljöregler som handlar om belastningsskador och cancerogena ämnen. Ett exempel är arbetsmiljöregler för frisörer, där det redan finns ett avtal mellan parterna på arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog.
Trots fackliga påtryckningar vägrade den svenska regeringen att ta strid om REFIT. Att minska regelbördan var viktigare enligt M.
Slutsatser
Vi tror det räcker med dessa exempel på artiklar för att belysa att de ökande arbetsplatsskadorna är ett samhällsproblem och framförallt ett problem med ett mänskligt lidande som inte kan fångas i ord, diagram, tabeller eller text.
En sak som förvånade oss är att det ändå skrivs och debatteras så lite.
Vad skriver de största nättidningarna om arbetsskador?
Vi letade i de större nättidningarna för att se vad som skrivits om arbetsskador, det senaste året. Vi sökte på Google med sökorden; arbetsmiljö, arbetsskador och tidningens namn.
Detta hittade vi:
Aftonbladet
6 artiklar om arbetsskador
Expressen
3 artiklar om arbetsskador
SVD
4 artiklar om arbetsskador
DN
3 artiklar om arbetsskador
Göteborgsposten
4 artiklar om arbetsskador
Sydsvenska Dagbladet
4 artiklar om arbetsskador
Slutsatser
Det blir summa 24 artiklar om arbetsskador, för de sex största dagstidningarna.
Om man söker hos dessa nättidningar på Big Brother i stället, så hittar man sammantaget minst 34 träffar det senaste året!
Vad säger man om denna prioritering av artiklar och vad som skall läggas ut på nätet?
”Arbetsskador” förlorade med 24 mot 34 artiklar om ”Big Brother” i den märkliga tidningsvärlden.
Dåligt, mycket dåligt!
Politiker pratar offentligt om arbetsmiljö/arbetsskador.
Vad har de ledande politikerna sagt på internet om arbetsskador det senaste året?
Följande fråga ställdes i Google ” Tal av partiledarens namn om arbetsmiljö”.
Annie Lööf
1 träff
Jan Björklund
1 träff
Göran Hägglund
2 träffar
Fredrik Reinfeldt
0 träffar
Stefan Löfvén
4 träffar
Åsa Romson
0 träffar
Gustav Fridolin
4 träffar
Jimmie Åkesson
5 träffar
Jonas Sjöstedt
3 träffar
Slutsatser
Naturligtvis är denna undersökning helt ovetenskaplig och orättvis, vi vet ju alla att ”arbetsmiljö” skall finnas med i varje partiledares tal för att markera att man tycker arbetsmiljö är viktigt, för så är det väl?!
Alliansens och socialdemokraternas valmanifest 2014
Hur ofta förekommer ordet arbetsmiljö och arbetsskada i deras respektive manifest?
Socialdemokraterna
Arbetsmiljö förekommer 2 gånger i manifestet och arbetsskada 0 gånger.
Alliansen
Arbetsmiljö förekommer 4 gånger och arbetsskada 0 gånger
Slutsatser
Arbetsmiljö är ett honnörsord som alltid skall vara med, arbetsskada däremot är tydligen tabu att nämna, det blir för konkret och nämnandet av ordet arbetsskada förpliktigar till att bli konkret och ger dålig stämning. Det skall man akta sig för.
Statistik över arbetsmiljö/arbetsskador.
Anmälda arbetsskador totalt (antal). Källa: Arbetsmiljöverket
År 2010 2011 2012 2013 (prel.)
Antal 19 793 29 864 31 980 31 588
Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar 2013 samtliga näringsgrenar (Källa: Arbetsmiljöverket)
År 2010 2011 2012 2013
Antal 36 063 37 116 39 229 40 724
Resultat
Vad kan man avläsa ur dessa tabeller?
Jo, att det finns hur mycket, som helst att göra för att minska arbetsrelaterade skador och minska sjukfrånvaro för skadade. För det är människor av kött och blod som har svårt både kroppsligt, själsligt och ekonomiskt bakom varje pinne i ovanstående känslokalla statistik.
Det är skamligt, främst för våra lagstiftare, att lagar och förordningar inte skärps och att kontroll av efterlevnaden av dessa spelregler är så dålig, på något annat sätt kan man inte uttrycka sig.
Lagstiftning inom arbetsmiljöområdet.
Vilka lagar reglerar arbetsmiljöarbetet och vilka huvudregler finns i lagarna/förordningarna?
Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), AFS (Arbetsmiljöverkets Författnings Samling) främst 2001:1.
Arbetsgivarens ansvar.
1. Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall (AML).
2. Anpassa arbetsplatsen utifrån människors olika förutsättningar (AML, AFS 1994:1).
3. Arbetsmiljöpolicy, skriftlig, spridd och tillämpad (AFS 2001:1).
4. Systematiskt leda, planera och följa upp verksamheten (AML, AFS 2001:1).
5. Undersöka risker (AFS 2001:1).
6. Riskbedömningar (AFS 2001:1).
7. Vidta åtgärd eller upprätta skriftlig handlingsplan (AFS 2001:1)
8. Uppföljning av vidtagen (AFS 2001:1) och det systematiska arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1).
9. Se till att lagar, förordningar, föreskrifter samt interna instruktioner finns tillgängliga på arbetsplatsen (AMF).
10. Tillse och kontrollera att arbetsledare och chefer med arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga kunskaper och befogenheter (AFS 2001:1)
Det finns givetvis ett ansvar för arbetsmiljöarbetet och att motverka arbetsskador hos anställda. Utöver ovan nämnda, finns även viktiga föreskrifter att följa i:
• SOSFS 2005:12 (Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i sjuk- och hälsovården)
• SOSFS 2011:9 (Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
• OHSAS 18001 (Ledningssystem för arbetsmiljö).
Slutsatser
Mina erfarenheter av efterlevnaden av dessa lagar och förordningar är att inom industrin (där jag arbetat på ett antal företag) är det här frågor som ständigt är levande och fackföreningar är mycket drivande i arbetsmiljöfrågor. Jag har visserligen färre erfarenheter av offentliga företag och då särskilt landsting, men det jag sett är att i vissa förvaltningar fungerar arbetsmiljöarbetet bra, men att i andra förvaltningar och hos ledningen i landstinget, så saknas det konkreta arbetsmiljöarbetet. Lagar och förordningar är bara pappret som de är skrivna på, eller med andra ord en ”Potemkinkuliss”, en fasad och inget annat bakom.
Undersökning av, hur arbetsmiljö och arbetsskador hanteras av min arbetsgivare landstinget Sörmland. En undersökning av landstingsstyrelsen (LS) , personalutskottet (PU), landstingsrevisorer (LR) och landstingsfullmäktiges (LF), görande och låtande.
Vi gjorde en genomgång av protokoll som finns tillgängliga på nätet och letade särskilt efter nyckelorden, arbetsmiljö och arbetsskador. Det handlar inte om att främst leta i de tjänstemannaproducerade dokumenten utan vad politiker skriver. Vi letade särskilt efter innehållet i punkterna 1 – 10, AML, AMF och AFS. Det här fann vi.
I vilka protokoll förekom ordet arbetsmiljö och arbetsskador?
Slutsatser
”
Må Gud slå mig till marken om jag missat något som förändrar den sorgliga verkligheten som undersökningen kom fram till, för då kommer allt i undersökningen att förkastas!”.
Givetvis fungerar arbetsmiljöarbetet inom landstingets hyfsat väl, mycket tack vare fackföreningar, men det finns brister och det återfinner man främst hos LS och LF. När jag talar om brister så är det inte avsaknad av fina dokument för de finns gott om. Det jag avser är systematiskt och återkommande utvärdering av arbetsmiljö, rapportering av arbetsskador, arbetet med att förebygga och avhjälpa arbetsskador och stöd till arbetsskadade. Det konkreta arbetet där inte ord är det viktigaste.
Vi finner det mycket märkligt, att man i protokollen från Personalutskottet inte återfinner någon diskussion om arbetsmiljö och arbetsskador.
Regelbundet rapporteras sjukfrånvaro från verksamheterna i aggregerad form, men det är sällan eller aldrig som den statistiken är nedbruten på arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Vi har dock funnit en rapportering om detta vid ett tillfälle, ”Landstingets årsredovisning 2012”, där kan man läsa följande ” Under 2012 skedde 410 arbetsskador, varav 48 innebar sjukfrånvaro. Dessutom skedde 650 tillbud. I jämförelse med 2011 innebär det en i stort sett oförändrad nivå”.
Sist men inte minst så är det märkligt att man hittar så många brister i protokollen, när man jämför med lagars och förordningars krav på arbetsgivaren, se punkterna 1 – 10 ovan om arbetsgivarens ansvar.
Kuriosa och tankar
Landstingsstyrelsens ordförande skriver i Landstingets årsredovisning 2012.
”Utan extra utbetalningar från AFA-försäkringar skulle landstingets ekonomiska resultat likna den svaga budget som landstingsfullmäktige antog inför 2012. På sikt är detta inte hållbart”.
I samma rapport kan man läsa längre ned.
”Bedömning av måluppfyllelse
Landstinget uppvisar för 2012 ett positivt resultat på 81,0 mnkr. Resultatet har påverkats positivt med 88 mnkr avseende engångsåterbetalning av premier från AFA Försäkring. Tas hänsyn till denna återbetalning och ytterligare några jämförelsestörande poster framgår att det underliggande resultatet är negativt”.
Det här är AFA.
”AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtalen försäkrar vi anställda inom den privata sektorn och kommuner, landsting och regioner. Idag omfattas mer än fyra miljoner människor av minst en av våra försäkringar. Försäkringarna gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.”
Så här skriver AFA:s VD Maj-Charlotte Wallin i ”Sammanfattning av året 2010”.
”Fortsatt minskade skadekostnader gav sänkta premier.
För andra året i rad kunde premien för sjukförsäkringen sänkas till noll, vilket innebar en återbetalning av 2,7 miljarder kronor – motsvarande hela premien på 0,5 procent av lönesumman – som debiterats arbetsgivarna preliminärt under året. Premiesänkningen kunde genomföras på grund av onormalt låga kostnader för försäkringsersättningar, vilka huvudsakligen berodde på fortsatta avvecklingsvinster orsakade av de ändringar i lagen om allmän försäkring som trädde i kraft den 1 juli 2008”.
Tankar om AFA och landstinget Sörmland.
Man kan undra om det här med återbetalningar av medel från AFA till arbetsgivaren är en sund eller osund hantering. Landstinget Sörmland betalar premier avseende sina anställda till försäkringsbolaget. Ju färre arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar som rapporteras, desto bättre för landstingets ekonomi!
Hur väl fungerar landstingets systematiska arbetsmiljöarbete? Vad har revisionen att säga om detta arbete och dess verkningsgrad?
Hur väl fungerar landstingets avvikelsehanterings system?
Hur stort är mörkertalet inom landstinget, vad avser arbetsskadade och anställda med arbetsrelaterade sjukdomar?
Är delar av återbetalningen gjord därför att rapportering av arbetsskador inom landstinget är bristfällig?
Det är förändringen/försämringen av den allmänna försäkringen som är bra för arbetsgivarna och dåligt för de arbetsskadade, eller hur?
AFA:s förtroendeläkare är utredare, åklagare, domaren och bödeln för de flesta som är naiva nog att tro att man kan få en rättvis behandling av en anmäld arbetsskada och allt görs i det fördolda utan möte med den arbetsskadade. Är det en vrångbild? Visst är det så, men lite sanning finns det i frågan, eller hur?
För AFA:s förtroende läkaren spelar det ingen roll vad andra läkare uttalar om en arbetsskadad, dessa intyg är av inget värde och förtroende läkaren väljer vad han/hon vill lyfta fram i ett avslag. Det är ytterst sällan som en tveksam formulering i en patientjournal tolkas till den anställdes fördel, kan det misstolkas/ förvrängas, så görs det, eller hur?
Hur osunt är det inte att AFA:s förtroendeläkare arvoderas av AFA och indirekt av de företag som anlitar AFA? Ju fler avslag desto bättre för AFA och företagens ekonomi och för förtroendeläkarens fortsatta engagemang hos AFA och därmed dennes plånbok. Elakt, eller hur?
Det kan sägas mycket mer, men slutligen, följande koppling är katastrofal för de arbetsskadade.
Regeringen försämrar villkoren för den arbetsskadade. Det leder till fler avslag på ansökningar om ersättning för arbetsskadade. Som i sin tur leder till förbättrad ekonomi för AFA, förtroendeläkare och företagen. Som leder till misär för många arbetsskadade.
Mitt liv; en beskrivning över åren 2008 till dags dato, 2014.
Jag började min anställning på en enhet i Landstinget Sörmland i slutet av år 2002.
Det var ett administrativt arbete, där arbetsuppgifterna, å ena sidan handlade om att stötta kollegorna som arbetade direkt med patienterna, brukarna (landstingets absolut viktigaste uppgifter), den andra delen var att informera politiker (tillsammans med chefen för enheten) om hur verksamheterna sköttes och se till att politiska vad-frågor (vad skall verksamheten göra) och när-frågor (när skall dessa uppgifter vara klara) frågor realiserades. Ja, det fanns lite fler uppgifter men det lämnar vi därhän.
Det var ett intressant arbete tillsammans med politiker som oftast hade en ”jordnära” och verklighetsförankrad syn på hur sörmlänningarnas skattepengar skulle användas eller med andra ord hur politisk vilja skall bli verkstad till sörmlänningarnas bästa.
2008
Det gick några år och vi är nu framme vid den 22 januari 2008.
Jag och en kollega skulle åka med enhetens tjänstebil till ett politiskt möte och vi kom ut på parkeringens parkeringsplats för tjänstebilar, när jag skrapade bilens rutor så föll jag och skadade höger knä, ländrygg, axel och nacke.
Den direkta orsaken till olyckan var bristande halkbekämpning, snöröjning och sandning.
Anmälan gjordes av enheten i systemet för rapportering av arbetsskador den 5 februari 2008, vidare gjorde jag en anmälan enligt rutinerna till AFA den 11 februari 2008.
Jag var sjukskriven ett par dagar, men borde egentligen tagit fler sjukskrivningsdagar för höger knä blev aldrig riktigt bra. Jag var hemma ett antal dagar ytterligare, men eftersom jag arbetade hemifrån, sjukbädden, så tog jag semester i stället för sjukskrivning. Det var inte speciellt klokt gjort, men så tror jag många anställda gör.
Jag söker under sommaren vård för skadan på den vårdcentral i Norrköping där jag är listad, VC Kungsgatan i Norrköping där jag bor (mer om denna vårdcentral nedan), men vägras komma p.g.a. att man inte har tid och jag hänvisas till en annan vårdcentral, Medicinskt Centrum (mer om den vårdcentralen nedan) i Norrköping, som inte heller har tid för mig och därmed ger jag upp. Mer om den här händelsen längre fram i berättelsen. Jag ”biter ihop” och hoppas det går över, för jag tycker om att arbeta.
Under 2008 byter jag arbete och börjar en anställning som kanslichef på landstinget Sörmland.
2009
I slutet av år 2009 så får jag kontakt med vårdcentralen Kungsgatan och då är höger knä i så dåligt skick så att det blir en meniskoperation i början av 2010. Den operationen lyckas till fullo och jag är bra och smärtfri i båda knän.
2010
Vi är nu framme vid den 12 oktober 2010 kl. 13.30. Då brister kontorsstolen under mig och jag faller handlöst i golvet, viker ihop mina knän på ett onaturligt sätt, slår höger axel och nacke i stolschassit och svimmar av.
Jag vaknar till sans och min kollega i rummet intill kommer in och undrar vad som hänt och undrar om hon skall ringa efter ambulans. Dumt nog accepterade jag inte det och det kan tillskrivas den överväldigande smärta jag hade i knäleder, ländrygg, nacke och axel och som gjorde att hjärnan inte fungerade på ett klokt sätt.
Från den minuten till idag har jag inte varit befriad från smärta en endaste sekund.
Dagen innan arbetsplatsolyckan kunde jag åka skidor och skridskor, simma, springa, spela golf, cykla, gå, brottas med barnbarnen, ha ett gott humör (oftast) och sova ostört en hel natt, den 10:e oktober togs detta och mycket annat ifrån mig.
Jag skall försöka fatta mig kort framöver i brevet till dig, så att du inte tröttnar att läsa det här.
En del förklaring till mitt handlande sedan kan finna sin förklaring i det politiska bråk som hade varit under uppsegling i landstinget Sörmland, Där medarbetare började,, för var dag uppleva, en alltmer hotfull situation på sin arbetsplats. Det politiska bråket eskalerade sedan dag för dag och är väl inte till fullo läkt ännu i landstinget. För den som vill veta mer så kan man leta på internet efter
”Stoppa rofferiet i landstinget Sörmland” eller ”Arvodesskandalen i landstinget Sörmland”. Det var en stark anledning till att jag inte ville/kunde sjukskriva mig. Dumt, visst så här i efter hand så var det mycket dumt gjort av mig, men man tänker inte klart med kroppen full av smärtstillande och en konstant värk som fräter i själen.
Den här kontorsstolen var med i en leverans av stolar från en välkänd tillverkare av stolar år 2003. I samband med leveransen av dessa stolar så hade man på fabriken upptäckt att stolarna var felaktigt konstruerade och riskerade att gå sönder om man satt på dem. Landstinget och leverantören/tillverkaren försökte leta reda på alla stolar, men lyckades inte hitta alla felaktiga stolar, men och här kommer det viktiga, varken arbetsgivaren eller leverantören gick ut med varning till de anställda om de felkonstruerade stolarna, inte på något sätt gick det ut information, trots att man visste att man inte hade hittat alla felkonstruerade stolar. Det är upprörande att arbetsmiljöarbetet inte fungerade och vem är ansvarig? Jovisst är det leverantören, men också arbetsgivaren, som har det fulla ansvaret!
Så här ser bilden ut på min kraschade stol.
Efter olyckan åker jag hem och hoppas att smärtan skall gå över, jag försöker arbeta ytterligare två dagar, men klarar bara ett par timmar och måste sedan åka hem.
Den 14 oktober 2010 så går det inte längre att uthärda, så jag ringer upp vårdcentralen Kungsgatan i Norrköping där jag är listat (samma vårdcentral som jag vände mig till 2008), det enda besked jag får är att man skall ringa upp mig, men det gör man inte (samtalet från mig finns dokumenterat i Tele-Q).
Jag tar mig då till vårdcentralen och förklarar för en person där, vad som har hänt och att jag är i stort behov av en läkarundersökning för jag har så ont i de skadade kroppsdelarna att jag knappt kan gå och än mindre hålla mig upprätt. Jag får då beskedet att man inte har tid med mig utan man schasar ut mig med orden, ”kontakta inte oss, vi kontaktar dig”, ingen medicinsk undersökning överhuvudtaget. Vilket är helt mot alla regler.
Undersökning som görs av ”Om Vård” 2010, där patienter rankar vårdcentraler, visar att VC Kungsgatan hamnar på 42:a plats alltså den sämsta vårdcentralen i Östergötland 2010 av de 42 vårdcentraler som rankats. Det är synd att jag inte visste det då i oktober 2010, då hade mitt agerande blivit annorlunda!
Jag släpar mig då till Medicinskt Centrum på Drottninggatan, men där får jag inte ens ett ”hej” utan bara frågan när jag förklarar mitt behov av läkarhjälp.
”Är du listad här?” och när jag svarar nej så kommer svaret ”Tyvärr då kan vi inte hjälpa dig.”.
Jag fick skjuts hem av min hustru och gjorde nytt försök med vårdcentralen Åby morgonen därpå, men får ett nej därifrån också, med skälet att jag inte är listad där. Det är den första vårdcentral som gör journalanteckning, de övriga två nämnda gör inga anteckningar.
Måndagen den 18 oktober 2010 får jag på nytt kontakt med vårdcentralen Kungsgatan via telefon och får då beskedet när jag förklarar mitt behov av läkarundersökning ”…på mig låter det inte som om du har något behov av att träffa läkare och om du ändå skall träffa läkare så skall du först träffa sjukgymnast på Rehab Öst i Hageby. Märkligt upplevelse att få en undersökning via telefon!
Så den dagen på eftermiddagen, så får jag träffa en kunnig och empatisk sjukgymnast, men någon läkare får jag inte komma till. Först den 26 oktober 2010, när jag söker akut på Vrinnevisjukhuset för att jag inte kan gå på grund av smärtor i knän, ländrygg, nacke och axel, träffar jag två läkare och tyvärr uppstår språkförbistring och min belägenhet förstås inte fullt ut.
Tiden fram till sjukskrivning i mitten av november är olidlig och när jag ser tillbaka på den tiden med hjälp av dagbok så finner jag ständig frånvaro hela eller delar av dagar.
När jag sjukskrivs så är jag i så dåligt skick att jag inte kan gå, jag kan inte stå, sitta eller ligga mer än korta stunder innan jag måste ändra kroppsläge. Jag börjar arbeta korta tider i mitten av december, men tar ut semesterdagar och är mestadels ledig från arbetet fram en bit in i januari 2011.
2011
Jag får också kort tid efter arbetsplatsolyckan kännedom om att det inte har funnits delegation av arbetet med systematiskt, förebyggande arbetsmiljöarbete från landstingsstyrelsen i Sörmland till olika personer inom den förvaltningen där jag arbetar. När jag fick reda på det så åtgärdade jag denna brist.
Jag är mycket borta från arbetet och sköter ofta arbetet hemifrån.
Under 2011 försöker jag arbeta med blandad framgång. Det värker hela tiden dag och natt, smärtan är ständigt närvarande.
Jag söker hjälp från sjukvården ett flertal gånger och jag är engagerad i sjukgymnastik som jag utför hemma var dag, när kroppen orkar eller på plats hos sjukgymnastiken på Rehab Öst i Norrköping.
Blir jag bättre?
Nej, jag är på ett sluttande plan på väg ner i helvetet och efter att sökt hos en specialist på rygg och nacke i slutet av 2011 så får jag för första gången höra en läkare som pratar klarspråk. ”Du kommer inte att bli bättre”.
Det var tungt att ta till sig detta, men först nu inser jag att jag kommit till vägs ände.
2012
I början av 2012 så sjukskrivs jag på heltid och gör därefter ett par försök att arbeta heltid framåt vårkanten, men det går inte. Jag blir paralyserad av smärta och kan inte gå ordentligt mer än kort sträckor.
Någon hjälp från arbetsgivaren?
Ett erbjudande om särskild avtalspension, det är väl det enda positiva, men att ta det erbjudandet är detsamma som att avsäga sig anställningen och att inte få upprättelse vad gäller arbetsskada och allt kan då sopas under mattan.
Så från den tiden behandlas man, som ”persona non grata”. En plump i frånvarostatistiken.
Frågor kommer från ledningen, ett exempel. ”Skall du gå fler gånger till Feelgood?”. Feelgood är landstingets leverantör av personalsjukvård och de kostar pengar.
2012 innehåller främst sjukgymnastik och besök hos läkare och ansökningar ersättningar för kostnader från Försäkringskassa (livränta) och AFA (ersättning för mina kostnader, som vid det här laget är upp i ett par hundra tusen) med avslag.
I slutet av november 2012 under ett kort tillfälle av klarsynthet (man blir slö i hjärnan av smärtstillande), så drar jag mig till minnes att jag drabbades av arbetsskada 22 januari 2008 och jag kontaktade då min arbetsgivare och får då höra att min anmälan till AFA och Försäkringskassan aldrig har skickats in utan den har legat på personalavdelningens bord i nästan 5 år!
Har arbetsgivaren ett fungerande arbetsmiljösystem när sådant kan hända?
Knappast. Den här fördröjningen på nästan 5 år, det har ställt till problem för mig. Det innebär att läkarutlåtanden gjorts på bristfälliga grunder och att försäkringsbolag och Försäkringskassa saknat material om vad vad som hänt 22 januari 2008. Senast nu i augusti 2014 så fick jag förklara för Försäkringskassans handläggare om vad som förevarit från första till andra arbetsplatsolyckan, allt på grund av den här missen på personalavdelningen.
2013
2013 får jag hjälp av läkare att verkligen gå till botten med de arbetsskador som jag anmält; knän, ländrygg, nacke, axel och tinnitus och de tas på allvar.
Jag planeras in för den första operationen och det är höger axel i slutet av augusti.
Jag får fullständig information av operatören och bestämmer mig för operation, trots att jag får veta att det finns 20 % risk att axeln inte blir bättre efter operationen, men axeln måste opereras innan vänster knä skall opereras så att jag kan gå med kryckor ordentligt och på rätt sätt.
Axeloperation augusti 2013
Tyvärr utfaller inte operationen gynnsamt för mig utan den blir sämre (ökad värk och sämre funktion). Läketiden för axeln kan vara upp till 6 månader och nu har det gått ett år och den axeln är fortfarande ett stort bekymmer.
2014
I januari 2014 så sätts en protes in i vänster knä, konvalescensen är lång på grund av ett operationssår som inte vill läka igen, i skrivande stund börjar den bli bättre och böjligheten är på väg att bli som innan operation och värken i leden är borta.
Knäoperation januari 2014
Ett av problemet med rehabiliteringen efter olyckan är att jag var tvungen och ta mesta kraften med fel hand, på den vänstra kryckan i stället för den högra. Min rörlighet blir i det närmaste obefintlig. Jag kan inte gå ordentligt och jag har svårt att överhuvudtaget ta mig framåt, ofta inte alls.
Under sommaren har jag haft dialog med neurokirurg i Linköping angående nackskadan, som uppkom vid arbetsplatsolyckan, det är en skada mellan 6:e och 7:e nackkotan (C6 och C7), där nackkotan klämmer en nerv på höger sida och som bidrar tillsammans med axelskadan till att göra höger armen obrukbar och opålitlig. En operation kan vara lösningen, men det finns risker, allt från heshet till förlamning och om operationen lyckas, vilket är det normala, så är förbättringen bara temporär, kanske tre år, sedan är det tillbaka som innan operationen.
Röntgenbild nackskada 25 februari 2014
I mitten av juli så blir jag utförsäkrad och står numera till arbetsmarknadens förfogande och skall så göra fram till mitten av oktober.
Jag tycker det är groteskt och det tycker även tjänstemännen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, de säger inget negativt om reglerna men man ser ju på deras ansiktsuttryck vad de tänker, så nu skall jag skriva aktivitetsrapporter, söka arbete, prövas på arbetsmarknaden och andra förolämpande handlingar.
Ingen skugga skall falla på myndigheternas handläggare, de gör så gott de kan med de perversa regler som regeringen skapat och är mycket empatiska, men de är ändå bara ”stötdämpare” mellan beslutsfattare och den arbetsskadade.
Det konstiga med min situation är att jag fortfarande är anställd, jag saknar inte arbete, jag saknar arbetsförmåga! Jag känner mig mycket illa behandlad av den lagstiftning/föreskrifter som nuvarande regering infört. Det hjälper tydligen inte att de tre vårdcentralläkare som känner mitt fall bäst och två specialister intygar att jag saknar arbetsförmåga och inte kommer återfå den och att det är en följd av arbetsplatsolyckan(-orna).
Jag har arbetat från det jag var 13 år, de första 5 åren på sommar- och vinterloven och därefter på heltid (och mer därtill) på olika företag inom industrin. Jag tycker om att arbeta, men jag har oförskyllt drabbats av en organisations dåliga arbetsmiljöarbete och dessutom i ett landsting som är politiskt styrd och som borde och kan vara ett föredöme, men som visar sig vara motsatsen, ett avskräckande exempel.
Intresset för de arbetsskadades situation är nästintill obefintligt.
De politiskt styrda verksamheterna och då särskilt ”mitt” landsting, som jag bäst känner till, tar inte det ägaransvar (AML, AMF och AFS:ar), enligt det ansvar som arbetsgivaren har och som jag skrivit tidigare om i det här brevet.
Jag har så här långt, sedan arbetsplatsolyckan 12 oktober 2010 varit på ungefär 150 besök hos sjukgymnaster, ungefär 40 besök hos läkare, röntgen, operationer m.m. Apoteket har en flitig kund i mig och jag stoppar i mig ungefär 1,5 kg smärtstillande varje år.
Framtiden?
I den mån det finns en framtid för arbetsskadade, så vet i varje fall jag vad den kommer bestå av; sjukgymnastik (bl.a. McKenzie), nackoperation, protes i höger knä och om det går att operera eller på annat sätt få bort värk i ländryggen.
Jag hoppas också slippa utsättas för fler förödmjukelser från myndigheter (Försäkringskassa, Arbetsförmedling), AFA, Länsförsäkringar Skaraborg och Länsförsäkringar Östergötland, Kinnarps och min arbetsgivare landstinget Sörmland.
En dag i en arbetsskadads liv
Jag har fört dagbok från den dag arbetsplatsolyckan inträffade till idag och jag tar mig friheten att avslutningsvis visa en dag i mitt eländiga liv. Det är typiska dagar eller rättare sagt nätter.
En berättigad fråga: Är du ett offer, tycker du bara synd om dig själv eller är du bara ännu en rättshaverist?
Svaret är nej!
3 februari 2014
”Klockan är 1 på natten och det är bara jag och den glödheta vulkanartade smärtan, röd och pulserande som rullar ner runt knät. Jag borde gå och pissa, jag måste pissa, men nacken och axeln värker så förbannat, så jag kan inte hålla i en krycka.
Klarar jag att gå utan att svimma? Jag får ta hjälp av Margareta och hänga på henne.
Nå nu har jag gjort det jag var tvungen att göra, nu skall jag ägna mig åt destruktiva tankar om min arbetsgivare och Kinnarps.
Var finns de i mitt nattsvarta helvete? Ingenstans! De struntar fullständigt i mig och den situation de försatt mig i.
Tiden direkt efter arbetsplatsolyckan hörde den där Johansson av sig då och då, men det var väl lättare då för då trodde jag att jag skulle bli bättre och då var det väl roligare för honom att samtala med mig, annat är det nu.”
Lärdomar
”Vägen till helvetet är stensatt av goda föresatser”. Ingen vill dig något ont, du är bara jävligt jobbig.
Du är ensam, det du har är din familj och dina nära vänner.
Förvänta dig ingen hjälp från myndigheter och försäkringsbolag! Du är från och med arbetsskadans uppkomst, en minus-post, en kostnad.
Lämna inte ut patientjournaler utan att få klart för dig syftet, låt myndigheter och försäkringsbolag specificera exakt vad man vill ha av dig som arbetsskadad och varför.
Känner du dig orättvist behandlad, så överklaga, om du inte då får rätt, så över klaga igen, även om du inte får rätt så bidrar du ändå till landets bästa, ökning av BNP och förbättrad sysselsättningsgrad. Det är tyvärr skillnad på att ha rätt och att få rätt!
Kontrollera alltid vad som skrivs i din patientjournal och kräv rättelser av felaktigheter.
Var medveten om att alla läkare inte är lika duktiga, ta reda på så mycket du kan om läkaren du skall anförtro dig åt.
Kom ihåg att läkare skall bota, kan de inte det, så skall de lindra och går inte det heller, så skall de trösta. Den överväldigande majoriteten av läkare lever upp till detta, men pass upp det finns de som inte gör det.
Acceptera inte språkförbistring i dialogen med sjukvårdspersonal, vare sig det gäller såväl brister i svenska språket, som överutnyttjande av fackspråk.
Var medveten om att din känsla av att du överdriver och känner dig skyldig för något odefinierbart kommer att göra dig sällskap resten av livet. Du får en Kafka-artad känsla av skuld.
Frågor till er som är politiker.
Allmänna försäkringen
Vi, arbetsskadade, försvinner inte i och med försämringen, som genomförts 2008, vi får det bara sämre och sämre. Vi har inte bett om att bli arbetsskadade, vi har drabbats av dåligt förebyggande arbetsmiljöarbete.
Varför har ni politiker, försämrat villkoren i allmänna försäkringen för arbetsskadade och varför har ni politiker som var emot beslutet inte gjort mer för att återställa ett orättfärdigt beslut?
Vill du återställa reglerna om sjukförsäkring till hur det var innan 2008?
AFA – Arbetsgivare
Se frågor ovan under rubriken ”Tankar om AFA och landstinget Sörmland”.
Politiskt styrda organisationer och dess arbetsmiljö
Vad gör du och ditt parti för att förbättra arbetsmiljön och då särskilt inom de organisationer som politiker styr (Statliga företag, organisationer, föreningar, landsting, kommuner m.fl.)?
Tycker du att tillräckligt har gjorts för att reducera antalet arbetsrelaterade skador och sjukdomar? Om inte, vad bör mer göras?
Vad var den senaste praktiska handlingen som ni (partiet) infört i någon lag eller förordning som handlar om arbetsmiljö och arbetsskador? Vad fick den handlingen för praktiskt genomslag?
Är politiskt styrda organisationer bättre på att hantera arbetsmiljö, m.a.o. reducera arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar, jämfört med privata företag? Om svaret är ja, varför? Om svaret är nej, varför?
Lagstiftning
Vad gör ni politiker för att säkerställa att den lagstiftning ni ansvarar för t.ex. Arbetsmiljölagen, verkligen fungerar på det sätt som lagstiftningen avsåg att göra?
Är sanktionerna vid brott mot/brister i arbetsmiljöarbetet tillräckliga? Om nej, vad tänker du på?
Med vänlig hälsning
Kenth Lampa genom Margareta Bergqvist-Lampa
Svar till:
kent.lampa@telia.com eller valfria tidningar eller vid personlig träff.
PS
Det skall bli intressant att se framöver hur min arbetsgivare kommer att agera, vad gäller erbjudande från landstinget om särskild avtalspension. Kommer erbjudandet stå kvar eller tas bort, efter att detta brev har offentliggjorts?
DS
